Minska klimatpåverkan i ditt hem

Minska risken för igensättning av stuprör och hängrännor genom att kontrollera dem regelbundet. Eller förbättra jordens vattenhållande förmåga genom kompostering. Säkerställ att inga sprickor finns i fasad, tack och golv.

1. Kontrollera att stuprör och hängrännor är hela och sitter som de ska. Det är viktigt att rensa hängrännor, stuprör, utkastare och silar. Igensatta vattenavledare kan också på sikt skada fasaden. Med rännsil, lövfångare och regntratt på rännor och rör minskar du risken för igensättning. Kvaliteten på vattnet blir också bättre så att du kan använda det till bevattning.

2. Säkerställ att vindskivor, takpannor och takbalkar är hela.

3. Om du har takpapp så se till att den är tät (särskilt skarvarna där genomföringar i taket finns). I ett varmare klimat krävs tätare byten av pappen. Reparera sprickor i takpappen (kontrollera till exempel skarvar vid skorsten, ventilation och fönster). Papp bör bytas ut om den har torkat ut.

4. Välj fuktbeständiga färger som ändas när du målar fasaden.

5. Om du bygger nytt eller bygger om så välj tegel och betong som är vattenavvisande men som släpper igenom ånga.

6. Täta sprickor och öppningar i yttervägg och golv.

7. Plantera träd som tar upp vatten och ger skugga till huset. Träd och buskar kan bidra till att minska buller så plantera mot väg eller annan bullerkälla. Plantera träd som ger skugga för att förbättra ditt lokala klimat. Lövträd är att föredra då de skuggar när hettan kan vara ett problem, men på vinterhalvåret släpper de in solvärmen när den är önskad. Lövträd utgör också mindre risk för stormskador.

8. Förbättra jordens vattenhållande förmåga och öka mångfalden genom kompost och genom att luckra upp jorden om den är hård.

9. Undvik kemikalier i trädgården så får ekosystemet större motståndskraft.

10. Kontrollera sprickor och fukthalt i källarväggar.

Förbered din villa eller ditt fritidshus inför oväder. Ta vara på naturens resurser genom att installera en regntunna eller mikroträdgård.

1. Inför skyfall och risk för översvämningar bör du stänga luftventiler och andra öppningar som är exponerade för ovädret.

2. Säkra fönster, dörrar och andra öppningar inför skyfall.

3. Skörda regnet! Installera en regntunna och använd vattnet till bevattning. Regnvatten har fördelar som inte kranvattnet har: det är kalkfattigt och helt gratis. Sätt ut en tunna vid varje utkastare och låt naturen göra resten. Det enda du behöver göra är att tömma behållarna på vatten och eventuellt byta fulla spannar i ösregn. Sätt gärna kran på tunnan för att underlätta tömning och bevattning. Kom ihåg att täcka tunnans öppning med ett mycket finmaskigt nät, eftersom en full vattentunna alltid utgör en drunkningsrisk för barn och djur! Istället för tunna kan du använda större regnkar som anordnas som en liten vacker vattenträdgård med stenar och vattenväxter.

4. Låt vattnet i stuprören flöda ut på en mindre stenbädd och vidare ut i en mikroregnträdgård istället för att leda ned det under mark.

5. Översvämningsavlopp på platta tak kan installeras tillsammans med vanlig dränering för att få förvarning om rengöringsbehov.

6. Byt mörka, lågreflekterande ytor och material mot ljusa, högreflekterande ytmaterial. Bäst är det om ytan kan beläggas med vegetation.

7. Om du har ett hus i ett riskområde för översvämningar, bör du skaffa mobila konstruktioner som kan installeras för dörrar, fönster och ventilation vid kortare översvämningar.

8. Sätt upp solskydd ovanför eller på fönstren för att reducera uppvärmningen under heta dagar.

9. Sätt upp ett tak över källartrappan.

10. Fyll igen garagenedfarten om gatan utanför huset ligger i en svacka där risken är stor för att regnvatten samlas.

11. Installera backventil/återflödesblockerare eller motsvarande funktion på avloppet. Att dimensionera ledningarna för exceptionella regn är i praktiken omöjligt. Vid kraftiga skyfall eller extrem snösmältning kan ledningssystemet därför bli tillfälligt överbelastat. En backventil skyddar fastigheten från att vatten från gatuledningen tränger in i källaren genom golvbrunnar och andra avloppsenheter. Se till att inga andra avloppsenheter än de som kommer från källarplanet finns uppströms från backventilen. Ventilen kan monteras under källargolvet eller i en särskild brunn utanför huset.

12. En självstängande golvbrunn fungerar enligt samma princip som en backventil och tillåter endast vattenströmning i en riktning. Brunnen kan stå emot ett tryck som motsvarar cirka en meter vattenpelare, men kan klara det dubbla om locket (silen) skruvas fast. Brunnen kräver regelbunden tillsyn.

13. Byt ut en hårdgjord yta på garageuppfarten mot grönyta och sätt sten eller motsvarande för hjulspår. Näst bäst är grusyta eller lösa stenar på ytan och hårdgjort för bilspår. Sträva efter hög andel grönyta och minimera den hårdgjorda yta på tomten. Anlägg gärna högre vegetation än gräs såsom rikligt med inhemska blommor och buskar.

Minska översvämningsrisken genom att anlägga ett grönt tak eller en regnträdgård för dagvattnet. Djupare växtbädd fångar bättre upp regnvattnet och minskar flödeshastigheten. Tilläggsisolera huset för att minimera energiförluster.

1.Anlägga görnt tak: Passa på att anlägga ett grönt tak när du bygger om eller bygger nytt. Ju djupare växtbädd, desto bättre fångas regnvattnet upp och flödeshastigheten minskar. Ett tak med växtlighet minskar översvämningsrisken både på fastigheten och längre ner nedströms. Du minskar även föroreningarna i vattnet och husets energiförbrukning. De senaste åren har det utvecklats en hel del ny teknik för gröna tak, både i Sverige och internationellt. Det finns många tips om hur man anlägger ett grönt tak. Dagvattenguiden beskriver några av dem (se länk längre ner på sidan).

2. Gröna växter: Anlägg gröna växtfasader för skydda mot värmeböljor, stabilisera lokalklimatet, fånga regnvatten och öka den biologiska mångfalden. Använd gärna lokala/inhemska växter. Klätterväxter är vanliga, här finns smidiga nät eller ställningar som håller ut dem från väggen. Mer avancerade gröna fasader är inte lika vanliga, men nya modeller och metoder utvecklas hela tiden.

3. Väggar och golv: Täta sprickor och öppningar i vägg och golv.

4. Tilläggsisolera väggar: Det här är en omfattande åtgärd som normalt görs i samband med behovet av att byta fasadskikt. Tilläggsisolering kan även ske invändigt men genomförs normalt då i samband med en större invändig ombyggnad.

Tilläggsisolera golv: Det här är också en omfattande åtgärd som normalt genomförs i samband med en större invändig ombyggnad. Det som kan uppfattas som kalla golv kan många gånger vara så kallat kallras, som uppkommer genom dåligt isolerade eller otäta fönster eller andra otätheter i ytterväggar. Det sker genom att kall luft sipprar in och rasar ner till golvet och uppfattas som golvdrag.
Observera att ventilationen i äldre hus bygger många gånger på att luft kommer in genom otätheter kring fönster och dörrar eller andra delar av fasaden. När fönster och dörrar åtgärdas och ytterväggarna tilläggsisoleras försvinner (förhoppningsvis) otätheter. För att bibehålla och förbättra ventilationen är det viktigt att installera reglerbara ventiler för tilluften. 

5. Dränering husgrund: Se till att husgrunden är väl dränerad. Fuktfläckar i en källare är ett tecken på att en källargrund behöver dräneras om. Av erfarenhet vet man att dräneringssystem försämras med tiden. Det är inte onormalt att de måste förnyas efter 20-50 år. Marken ska luta från huset så att vattnet rinner bort från huset. En tumregel är att lutningen ska vara minst 15 cm räknat från husets yttervägg och tre meter ut. En dränering läggs normalt utmed yttersidan av väggarna, och gärna under grundläggningsnivån. En vanlig dränering sker genom att ett tätt skikt läggs på källaren och marken runt själva huset fylls med tvättad singel. Om den täta utsidan har luftspalt kan betongen och huset andas bättre. Ta hänsyn till jordens sammansättning, lutningar, djup och avstånd. Ta gärna hjälp av expert.

6. Källargolv: Belägg källargolv med vattenbeständigt material.

7. Tilläggsisolera vindsbjälklag: Är huset ett enplanshus med sadeltak, är det en enkel åtgärd att tilläggsisolera en stor del av husets klimatskal (de ytor som omsluter husets uppvärmda yta dvs tak, fasad, fönster, ytterdörrar samt grund). Ett 1,5 plans hus med snedtak gör det lite mer komplicerat. Men oavsett utformning är takytan en prioriterad yta att förbättra. Det är extra viktigt att ventilationen av kallvinden är bra efter tilläggsisoleringen, så att det inte uppkommer mögel och fuktskador. 

8. Dörrar och fönster: Justera fönster och ytterdörrar, kontrollera och vid behov byt ut tätningslister. Om nödvändigt att byta till nya fönster/ytterdörrar, välj bästa energiklass, Top Ten.  (Top Ten Sverige drivs av Naturskyddsföreningen och är del av europeiska topten.eu. De miljöbästa produkterna väljs ut oberoende av finansiärer och andra externa parter).

Genom att justera gångjärn på fönster/ytterdörrar och ha bra tätningslister minskar man otätheter och drag. Isolerförmågan kan förbättras genom att byta ut ett av glasen i 2-glas fönster till energiglas/isolerruta. Krävs helt nya fönster/ytterdörrar är det viktigt att välja bästa energiklass.

9. Dagvattenhantering: Dagvatten kan orsaka översvämningar samt fuktskador på husgrunden och i källare. Alltför fuktig trädgårdsjord gör att växterna vantrivs. Regn- och smältvatten som via stuprören leds ner från taken på hårt sammanpackad jord kan bli ett problem. En lösning är att leda dagvattnet genom växtlighet innan det leds vidare i dagvattensystemet. Stora mängder dagvatten kan tas upp av infiltrerande växtbäddar, växternas biomassa, öppna biodiken och översilningsängar där det lagras och avdunstar. Regnträdgårdar och biodiken är inte så vanliga i Sverige ännu, men i USA har de funnits i många år.

Anlägg regnträdgårdar tillräckligt stora för att fånga upp vattnet från husets takyta. Anlägg biodiken eller infiltrationsplanteringar i tomtens lägre positioner för att fånga upp vatten från tomtens hårdgjorda ytor. Använd lokala/inhemska växter som också lockar pollinerare. Svensk beskrivning på hur man gör en regnträdgård finner du längre ner på sidan, annars finns en mängd fina beskrivningar på engelska om du söker på ”raingarden” på internet.

10.Regndamm: Anlägg en våtmark eller en damm för att ta emot regnvatten från tak och hårdgjorda ytor samt för att öka den biologiska mångfalden. Regnvattendammar filtrerar, fördröjer och renar regnvattnet, likt en större dagvattendamm.  

Anlägg en damm (Vi i Villa)

Förnyelsebar energi kommer från energikällor som baseras på till exempel vind, vatten, vågor, sol eller bioenergi. Den förnyelsebara energin karaktäriseras av att den förnyas av naturens krafter. Motsatsen är fossil energi som till exempel olja, kol och naturgas. Den fossila energin finns endast i begränsad utsträckning och kan ta slut. När fossil energi förbränns frigörs en rad föroreningar, däribland växthusgasen koldioxid.

Att köpa andelar i vindkraftverk är det bästa för miljön. Ett annat alternativ är att välja annan Bra Miljöval-el. Välj gärna en leverantör med miljöprofil och som i huvudsak levererar Bra Miljöval-el. Bra Miljöval-el baseras på förnyelsebara energikällor och kontrolleras av Svenska Naturskyddsföreningen. På kort sikt är el det som är lättast att byta.

För uppvärmning av vatten kan el delvis ersättas med solvärme. I ett kombisystem kan 20-30 procent av energin täckas med solens hjälp. För varmvatten kan el delvis ersättas med solvärme. I ett kombisystem kan 20-30 procent av energin täckas med solens hjälp.

Andra klimatkloka byten är bergvärmepump, FTX värmepump eller fjärrvärme. Men när det gäller fjärrvärme beror det på hur din tillgängliga leverantör har producerat den. Det kan skilja mycket mellan leverantörerna, men ett flertal har en stor andel förnybar energi.