NPF-diagnoser hos barn och unga

Vi är alla olika och tur är väl det. Att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) eller funktionsvariation innebär att hjärnan fungerar annorlunda och uppfattar och bearbetar information på ett sätt som skiljer sig från normen. De vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna är ADHD, AST, språkstörning och Tourettes syndrom.

De olika NPF-diagnoserna liknar varandra till viss del och det inte ovanligt att ett barn har flera av dem. För att kunna hjälpa ditt barn att hantera livets utmaningar är det viktigt att veta hur barn och unga med NPF-diagnos fungerar.

De vanligaste NPF-diagnoserna

Även om NPF-diagnoserna har likheter finns det utmärkande drag för varje diagnos. Diagnoserna är inga sjukdomar utan handlar om hur hjärnan fungerar. Alla kan känna igen sig i delar av beskrivningarna, men det är först när barnet har mycket svårt att fungera i vardagen som det är fråga om en funktionsnedsättning.

ADHD

Barn med ADHD har svårt att behålla uppmärksamheten, exempelvis koncentrera sig och slutföra saker som barnet inte är intresserad av. Barnet kan känna ett starkt behov av att röra på sig och ha lätt för att göra och säga saker innan det hinner tänka efter.

Autismspektrumtillstånd (AST)

Autism visar sig framför allt i svårigheter att veta hur man ska bete sig i kontakten med andra människor. Barn med autism kan också ha specialintressen som de blir väldigt duktiga inom. De kan även ha för vana att upprepa vissa rutiner och har svårt att hantera förändring.

Tourettes syndrom

Tourettes utgörs av tics, som vanligtvis visar sig när barnet är runt sju år. Ofta börjar det i ansiktet med upprepade blinkningar, krampartade miner och sen kommer ryckningar i andra delar av kroppen. Efter det brukar barnet ge ifrån sig upprepade ljud, inledande som en harkling och till slut kan det röra sig om hela ord eller meningar.

Språkstörning

Språkstörning märks genom att barnet har stora problem med ett eller flera av språkets tre områden – form, innehåll och användning. I förskolan kan det märkas i uttal av ord och meningsbyggnad medan det i grundskolan ofta gäller förmågan att läsa och skriva. 

Folksams sida om barnsjukdomar

Att förstå vad NPF är

I svåra fall av funktionsnedsättning kan läkare hitta en bakomliggande genetisk orsak, så som kromosomfel eller hjärnskada. Vid mildare fall är det svårt att veta exakt vad som orsakat tillståndet.

Är NPF ärftligt?

Forskning visar att ADHD till 75 procent är medfött. Ärftligheten kan förklaras genom att barnet ärver en genetisk sårbarhet för att utveckla tillståndet. Att mamman får i sig tungmetaller, droger eller för lite D-vitamin ökar risken för att barnet ska utveckla NPF. Komplikationer under graviditet och förlossning är andra riskfaktorer.

En stressig eller oförstående omgivning kan göra att symtomen på NPF förvärras. Omvänt kan en trygg miljö med fokus på barnets behov hjälpa barnet att utvecklas och lindra symtomen.

Gemensamt för NPF-diagnoserna är att symtomen ofta visar sig redan i förskoleåldern. Det finns vissa symptom som är typiska för barn med NPF, men barnet kan ha lättare för vissa saker och svårare för andra inom de typiska problemområdena.

Barnet har ofta svårt med följande:

  • Kontrollera impulser och aktivitet
  • Hålla sig uppmärksam
  • Samspela socialt med andra människor
  • Kommunicera i tal och skrift
  • Lära sig nytt och komma ihåg saker
  • Leka utan att gå in i och tappa saker

Att ditt barn har samma diagnos som ett annat barn behöver inte betyda att de har samma problem  eller styrkor.

Att få livspusslet att gå ihop kan vara svårt för alla. Men om du och ditt barn kämpar på ett sätt utöver det vanliga kan det vara dags att fundera på en utredning. Om ditt barn visar sig ha NPF finns hjälp att få. En del stöd finns tillgängligt även för barn utan diagnos.

Hur får jag en NPF-diagnos på mitt barn?

Om ditt barn är under 18 år kan du som vårdnadshavare kontakta elevhälsan, vårdcentralen, barnläkarmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Är ditt barn upp till fem år ska du istället kontakta barnavårdscentralen (BVC).

Först gör vården en första bedömning där barnet och du får svara på frågor om barnets behov och svårigheter. Du kan erbjudas olika typer av stöd och anpassningar hemma och i skolan, redan efter den första bedömningen.

Om stödet inte räcker kan det bli aktuellt med en neuropsykiatrisk utredning. Den kan se olika ut beroende på hur vården bedömer era behov. Ibland räcker några tillfällen hos läkare och psykolog, men för vissa behövs även kontakt med arbetsterapeut, logoped eller fysioteraput.

NPF är inget som försvinner med tiden, men svårigheterna kan se lite olika ut genom livet. Här kan du läsa mer om vilka utmaningar som följer med olika åldrar och få tips om vad du kan göra för att underlätta.

Småbarn

NPF märks ibland redan i tidiga åldrar. Vanliga tecken är att barnet dröjer med att prata, är väldigt aktiv eller tvärtemot märkbart passiv. Barnet kan ha svårt att leka med andra barn.

För ett litet barn är det mesta nytt och spännande. Men saker vi vuxna ser som självklarheter kan för små barn komma som stora överraskningar. Ett bra sätt att förebygga missförstånd och utbrott är att jobba med förberedelser i form av bilder och anpassningar. 

Tips!

  • Förbered med bilder – Visa bilder på viktiga saker i barnets vardag, så som förskola, mat och affären, för att förklara vad ni ska göra. Tänk på att hjälpa barnet att avsluta sin lek och inte förvänta dig att barnet ska klara för mycket på egen hand.
  • Läs böcker och sjung ramsor tillsammmans – Utvecklar barnets språkförståelse och ordförråd och skapar trygghet.
  • Prata med förskolan om måltider – Kanske kan barnet få sitta i ett rum med mindre antal barn, för att minska distraktioner. Om barnet har svårt för vissa smaker och konsistenser kan ni komma överens om ett antal rätter som fungerar för barnet. Läs mer på Livsmedelsverkets sida om anpassade måltider.

Skolbarn

I samband med skolstart och nya rutiner kan problem uppstå för barn med NPF. Barnets svårigheter kan missförstås som konfliktsökande, vilket kan leda till bråk med kompisarna. Många har även svårt med inlärning av olika slag. 

Tips!

  • Förbered barnet på förändring – Gå igenom i detalj vad förändringen innebär och beskriv hur en vanlig dag i skolan är upplagd.
  • Lägg fram kläder dagen innan tillsammans – Hjälper barnet att ställa in sig på skoldagen och lägger en bra grund för framtiden, då barnet behöver klara mer själv.
  • Prata med barnet om hur en bra kompis är – Lyssna och bekräfta barnets känslor.

Tonåringar

Tonåren är en utmanande tid för många, både med och utan diagnos. Unga med NPF har större risk att hamna i destruktiva kompisgäng eller att dra sig undan gemenskapen helt. Det är inte ovanligt med depressioner och annan psykisk ohälsa.

Tips!

  • Uppmuntra konstruktiva intressen –  Hjälp tonåringen att hitta kompisar med liknande intressen, exempelvis genom idrott, musik, dataspel eller teater.
  • Ge stöd –  Visa att du finns där för din tonåring och var beredd att lyssna och sätta gränser för barnets bästa.
  • Håll hårt på rutiner – Förebygg och lindra ångest och rastlöshet genom att prioritera träning, bra mat och sömn för hela familjen. 

Unga vuxna

En del med NPF mår bättre när de blir vuxna, då de hunnit lära sig mer hur de fungerar. Men att inte längre kunna förlita sig på skolans invanda rutiner och istället själv behöva klara vardagen kan leda till stark stress. 

Tips!

  • Hjälp till att välja yrke utifrån ditt barns styrkor – Fokusera på det barnet är bra på och försöka hitta arbete där det får utlopp för sina styrkor. Kanske kreativa idéer, mycket energi eller uthållighet utöver det vanliga? 
  • Lär ditt barn att ta hjälp av anhöriga, kollegor eller samhället med sysslor som kan vara svåra –  Exempelvis betala räkningar, administration, planering och att slutföra uppgifter.
  • Ställ påminnelser i telefonen –  Alltifrån när det är dags att gå hemifrån för att komma i tid till jobbet till när det är tid för att äta, varva ner för kvällen och gå och lägga sig.

Det finns olika behandlingar beroende på vilken NPF-diagnos barnet har och vilken grad av funktionsnedsättning det rör sig om. Vanliga behandlingar kan vara beteendeterapi (KBT), medicin, särskilt stöd i skolan och specialundervisning. 

Många med NPF har lite svårare än andra att hålla ordning hemma, komma ihåg tider och åtaganden, planera matlagning och att sköta hushållsekonomin. Det är därför bra om du försöker lära ditt barn grundläggande rutiner för att skapa en struktur för framtiden.

Relationer till andra kan vara en utmaning för barn med NPF. Försök lära barnet att hantera konflikter genom att sätta ord på sina känslor.

Tips och hjälpmedel

  • Rutiner – Avgörande för många med NPF för att få vardagen att gå ihop.
  • Sömn –  Stänga av skärmar minst en timme innan läggdags. Ha det mörkt och lugnt på kvällen, se till att få dagsljus och rörelse på dagen. En del med NPF kan vara hjälpta av att sova med tyngdtäcke.
  • Motion – Främjar balansen av dopamin och serotonin i hjärnan, på liknande sätt som ADHD-medicin.
  • Kost – Näring och en jämn blodsockernivå är viktigt, inte minst när det är svårt att reglera känslor och energi.
  • Motorik – Forskning har visat att exempelvis simning, gymnastik och ridning kan förbättra barnets motoriska förmåga. Hitta en aktivitet som passar ditt barn!
  • Djur – Att leka med djur utvecklar socialt samspel. Många med autism har dessutom god hand med djur.

Eftersom NPF till viss del är ärftligt är du möjligen redan bekant med många av de beteenden och utmaningar som förknippas med diagnoserna. Du kanske känner igen dig själv i beskrivningarna, eller någon annan i släkten. Oavsett om du känner igen dig eller inte är det viktigt att du läser på om hur barn med NPF fungerar, för att på bästa sätt kunna stötta ditt barn i utvecklingen.

Tips till dig som förälder

  • Läs på om barnets funktionsnedsättning och behov.
  • Kan barnet göra det jag ber det om? Det är ofta när vi ställer för höga krav som vi triggar starka reaktioner.
  • Prata med andra föräldrar till barn med NPF, du är inte ensam.
  • Förök att vara tydlig och förstående i kommunikationen med barnet.
  • Bekräfta barnets känslor istället för att försöka avleda. Säg "jag förstår att du blir arg" eller "jag ser att du kämpar".
  • Kom ihåg att både du och ditt barn gör så gott ni kan!

Barnförsäkringen kan ge ersättning för medicinsk invaliditet. Det är en ersättning som vi betalar ut om barnets diagnos leder till en bestående nedsättning av kroppens fysiska eller psykiska funktion. En sådan diagnos kan vara ADHD, autism, Aspergers syndrom eller utvecklingsförsening (ICD F70-F99).

Vid medicinsk invaliditet lämnar vi ersättning med upp till tio procent av försäkringsbeloppet, oavsett antal diagnoser.

Barnförsäkringen kan också ersätta kostnader för läkarvård, mediciner och resor efter avdrag för självrisk.

Vi kan tidigast göra en bedömning när de för framtiden bestående besvären går att fastställa. Tidpunkten varierar beroende på vilken sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning det handlar om.

Vi gör bedömningen utifrån riktlinjer i försäkringsbranschens medicinska tabellverk som Svensk Försäkring tagit fram tillsammans med läkare.

Vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan besvärsbilden vara olika från person till person och även förändras med åldern. En person kan ha en helt annan besvärsbild som vuxen jämfört med som barn. Medicinering, terapi och habilitering kan också påverka funktionsnedsättningen.

Barnförsäkringen har vissa begränsningar för psykiska och neuropsykiatriska diagnoser, exempelvis depression, ätstörning, bipolär sjukdom, adhd, add och autism. Det innebär att vi inte lämnar ersättning för omvårdnadsbidrag, tillfällig föräldrapenning vid vård av allvarligt sjukt barn eller ekonomisk invaliditet.

I barnförsäkringen ingår inte diagnosersättning för neuropsykiatriska eller psykiatriska diagnoser. 

För att ha rätt till ersättning för neuropsykiatriska diagnoser ska barnförsäkringen ha tecknats innan barnet fyllt sex år. Om försäkringen är tecknad efter sex års ålder och symptom vid psykiatriska diagnoser har visat sig innan försäkringen varit gällande i minst ett år lämnar vi ingen ersättning.

För att kunna lägga upp ett ärende behöver vi:

  • Datum för när hälso- eller sjukvårdskontakt konstaterade sjukdomen eller symptom på sjukdomen första gången, oavsett om rätt diagnos då kunde fastställas.
  • Vilka vårdinrättningar ditt barn varit i kontakt med, till exempel vårdcentraler- och hälsocentraler, sjukhus, mottagningar och skolhälsovården.
  • Datum när diagnosen eller diagnoserna fastställdes.

Utifrån ett försäkringsmedicinskt perspektiv ses alla neuropsykiatriska diagnoser som ett och samma sjukdomstillstånd. Diagnoserna uppkommer ofta tillsammans och har vanligtvis ett medicinskt samband. Om barnet exempelvis har autism, en ätstörning och en språkstörning handlägger vi det i ett och samma ärende trots att det är olika diagnoser.

Källor till artikeln:

NPF-diagnoser - Riksförbundet Attention

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar - 1177

Neuropsykiatriska funktionshinder hos barn och ungdomar - Internetmedicin

Våra barnförsäkringar

För barn är hela världen en spännande lekplats. Som förälder vill du skydda dem från allt ont och med en bra barnförsäkring kan du känna dig tryggare.
Publicerad 22 augusti 2023.