Krocktest med vinterkläder

Sverige ligger långt fram på barnsäkerhet. Lyckligtvis är det få barn som omkommer i Sverige i personbil. De senaste fem åren har två barn omkommit per år i åldern 4-12 år. Ca 22 barn/år får skador som leder till minst 1 % invaliditet. För att minska riskerna väljer vi allt säkrare bilar, väljer bra barnstolar och låter barnen sitta bakåtvänt till 4-5 års ålder.

När barnet är så stort att det kan sitta framåtvänt är det viktigast att bilbältet sitter rätt över kroppen och gärna så nära kroppen som möjligt. Detta åstadkommer man med bilbältesstolar som har styrningar av bältet. Att bältet sitter nära kroppen måste man dock kontrollera själv.

Under den kalla årstiden är det vanligt att barn i åldern 4-12 år har tjocka vinterkläder när de sätter sig i en personbil. Om bältet dras utanför ytterkläderna går det åt mer bälte och bältet får inte kontakt med kroppen för optimal bromsning i en kollision. Löst bälte kan leda till att det framåtvända barnet utsätts för risken att få bukskador på grund av underglidning, då midjebältet glider upp över buken. Det kan också orsaka en fördröjning av uppbromsningen av kroppen vilket kan leda till ökade nackkrafter och längre framkast med risk för islag.

Det test som presenterades av KidsAndCars.org i december 2015 belyser samma problematik. Det testet är dock inte relevant för Sverige då våra framåtvända bilbarnstolar använder bilens bälte, inte internbälte som i USA. Dessutom genomfördes testet med en kombination av tjocka kläder och felanvändning av bältet. Bröstbältet var löst draget och placerat långt ut på överarmarna.

Testet gjordes med en krocksläde på VTI i Linköping som används i godkännandeprov av barnstolar. Hastigheten var 50 km/h vilket är en relativt svår kollision. Dockan som motsvarar en sexåring, hade accelerometrar i bröstkorg och huvud liksom en kraftgivare i nacken.

Av de tre testerna som kördes var ett test referenstest (4072) där montering av barn och barnstol var enligt ECE R44-normen. Två tester gjordes med olika kombinationer av löst bilbälte.

Det ena (4071) med en tjock jacka där bröstbältet drogs utanför jackan. Midjebältet drogs innanför jackan. Extra utdraget av bröstbälte blev 8 cm. Det andra testet (4070) drogs midjebältet utanför jackan medan bröstbältet drogs åt. Extra utdraget av midjebälte blev 10 cm. Mängden utdraget bälte valdes utifrån verkliga studier av bältesslack, gjorda med barn som fick sätta på sig bältet själva i framåtvända stolar.

Resultatet från krocktestet visar att lösare bälte över bröstkorgen kan ge upphov till högre mätvärden i nacke, bröstkorg och huvud vilket ger en högre skaderisk. Mätningarna från testet visade 14 % ökad nackkraft, 62 % förhöjd acceleration i bröstkorgen och 26 % större acceleration i huvudet (Figur 1).

En orsak till att mätvärdena i nacke, bröst och huvud ökar, är att ett lösare bälte ger en fördröjning av dockans uppbromsning. Dockan fortsätter i krockhastigheten något längre tid (ca 15-20 ms) innan kroppen börjar bromsas av bältet. Dockans uppbromsning sker då på kortare tid vilket leder till större krafter.

En ytterligare konsekvens av ett löst bälte orsakad av tjocka kläder är att dockan rör sig längre fram i en kollision vilket kan leda till islag i bilens interiör. I figur 2 visas hur nära framkastlinjen dockans huvud kom i de olika testerna. I referenstestet var det 126 mm mellan dockans huvud och begränsningslinjen. I testet med löst bröstbälte (4071) kom dockans huvud ca 3 cm närmare begränsningslinjen.

Det andra testet (4070) med lösare midjebälte ledde till underglidning dvs. att dockan rutschar under midjebältet som då glider upp mot magen. Det kan man se på filmen genom att titta på hur långt fram fötterna kommer jämfört med referensprovet. Underglidning gör att mätvärdena blir lägre för nacke huvud och bröst men påkänningen i buken blir högre.

Buken är inte anpassad för att stå emot stora krafter och de skador som uppstår i buken är ofta allvarliga. Men krockdockor saknar mätning i buken. Detta visar på en brist hos krockdockor och barnstolsreglemente som helt hoppar bock över det faktum att belastningen på buken är viktig. De fall där ökad bukbelastning kan förekomma är med bilbarnstolar med bristfälliga bältesomlänkare för midjebältet där man riskerar att få underglidning.

Det finns säkerhetssystem i bilen som reducerar en del av det bältesslack som vi får när bältet inte sitter tajt mot kroppen. Det är bältessträckare som i kollisionsögonblicket drar åt bältet och minskar slacket. Problemet är att många bilar saknar det i baksätet. Folksam har sammanställt säkra familjebilar som erbjuder bältessträckare i baksätets sidoplatser. Det kan vara en bra hjälp.

Att inte dra bilbältet utanför tjocka kläder är en åtgärd bland flera som kan ge den extra marginal som avgör om barnet får en skada alternativt påverkar allvarlighetsgraden i en svårare kollision.