Information om bedrägeriförsök

Vishing eller telefonbedrägeri är en vanlig bedrägerimetod som görs via telefon, där bedragare ringer för att försöka få tillgång till personlig information och bankuppgifter.

Bedragare utger sig ofta för att representera ett trovärdigt företag, en bank eller en myndighet. Numret som visas på din telefon kan vara manipulerat för att se ut som det riktiga numret till den organisation de påstår sig representera.

Exempel på telefonbedrägeri

Ett vanligt scenario för telefonbedrägeri är att bedragaren hittar på en falsk nödsituation som kräver att du agerar snabbt och under tidspress. Det kan vara att det har skett ett säkerhetsintrång och att det dragits pengar från ditt kort eller att en beställning har gjorts i ditt namn.

Bedragaren kan föreslå att samtalet ska vidarekopplas till en ”säkerhetsavdelning”. Genom att blanda in fler aktörer kan det både öka trovärdigheten och lägga på ett stressmoment som får dig att ta ett snabbt beslut. Någonstans i detta scenario kommer ofta en begäran om att utföra aktiviteter med Bank-id för att ”förhindra” ett bedrägeri, men så är det egentligen en del av bedrägeriet.

Phishing, nätfiske eller mejlbedrägeri är tre ord för att beskriva bedrägeriförsök som sker via mejl. Bedragare skickar ofta massutskick med bluffmejl som ser ut att komma från trovärdiga myndigheter och företag som banker och försäkringsbolag.

Hur går ett mejlbedrägeri till?

Bedragare som håller på med nätfiske använder sig ofta av e-postadresser som ser ut att komma från seriösa företag. Bluffmejlen kan också vara utformade för att se ut att komma från företaget genom att använda företagets logotyp. 

Bluffmejlet uppmanar till att klicka på en länk eller öppna en fil. Ofta med löfte om ett tidsbegränsat erbjudande. Genom att klicka på länken i mejlet kan du luras att ladda ner programvara eller kod som ger bedragaren möjlighet att ta kontroll över din dator och få tillgång till personlig information som lösenord och bankuppgifter.

Bluffmejl som ser ut att komma från Folksam

Det förekommer att kunder och andra får mejl som ser ut att komma från Folksam. Dessa mejl kan innehålla information och länkar som associerar till vår webbplats. Syftet med dessa falska mejl är locka dig att besöka en webbplats där du uppmanas lämna känslig information om dig och dina bankuppgifter.

Smishing eller sms-bedrägeri är en bedrägerimetod där bedragare försöker lura till sig personlig information via bluff-sms eller falska meddelanden för att kapa din identitet eller stjäla dina pengar.

Sms-bedrägerier kännetecknas av bluff-sms som uppmanar till att klicka på en länk som leder till en falsk hemsida, eller till att ringa upp ett telefonnummer som går till bedragarna. Bluff-sms:ets avsändare är ofta förfalskat så att sms:et ser ut att komma från ett trovärdigt företag, en myndighet eller en familjemedlem. De falska sms:en kan handla om allt från misstänkta transaktioner på ditt bankkonto till att du har vunnit något, med syftet att skapa tidspress och stressa dig till att agera snabbt.

Ett scenario som blir allt vanligare är att föräldrar får bluff-sms från bedragare som utger sig för att vara deras barn, så kallade sms-barn. Barnet skriver att mobilen har gått sönder och hänvisar till ett nytt nummer, och ber föräldern radera det gamla numret. Sedan ber barnet om hjälp med en akut betalning eftersom den nya mobilen inte har Bank-id, i försök att lura föräldern att föra över pengar till bedragarens konto. 

Det har också blivit vanligt med bluff-sms riktade mot äldre, där bedragare utger sig för att arbeta på en säkerhetstjänst eller ett försäkringsbolag. Bedrägeriet börjar med ett sms och en uppmaning att ringa upp ett nummer. Bedragaren övertygar offret om att det är mycket inbrott i området och uppmanar offret att samla ihop sina värdesaker så att en anställd kan komma och hämta upp sakerna, men i stället skickar de en person som stjäl offrets värdesaker.

Vi har samlat råd om vad du kan göra för att minska risken att drabbas av bedrägerier.

Här har vi samlat länkar till bra råd om hur du kan skydda dig mot bedrägerier. 

Internetstiftelsen har korta kurser där du kan lära dig känna igen bluffsms, bluffmejl och kortbedrägerier. 

Säkerhet på nätet - Internetstiftelsen

På internetstiftelsens hemsida kan du kolla om personuppgifter som lösenord och personnummer har läckt.

Har mitt lösenord läckt? - Internetstiftelsen

Myndigheten för digital förvaltning har samlat information om hur du kan skydda din e-legitimation. 

Skydda din e-legitimation - e-legitimation.se - DIGG

Säkerhetskollen ger tips på hur du kan lära dig granska hemsidor och känna igen falska webbsidor. 

Falska webbsidor - Säkerhetskollen - SSF