När vi arbetar med "Hur säker är bilen?" är första steget att analysera alla polisrapporterade bil mot bil-krockar i Sverige, som ingår i den nationella trafikolycksdatabasen STRADA. Då får vi reda på hur stor andel som skadas i en viss bilmodell jämfört med motpartsbilarna. Redan efter ett ganska lågt antal krockar, motsvarar de medelbilen när det gäller vikt och storlek.

Näste steg är att ta reda på vilka skador personerna i bilen får. Också i det här fallet hämtar vi fakta från den nationella trafikolycksdatabasen STRADA, där sjukvårdsrapporter med information om personskador analyseras för varje bilmodell.

Vi har under lång tid byggt upp kunskaper om hur stor risk det är att olika typer av personskador leder till bestående besvär. Till exempel är risken för invaliditet klart större för en skallskada jämfört med en revbensfraktur. Därför får en bilmodell sämre resultat om antalet skallskador är högt i förhållande till antalet revbensbrott.

I det tredje steget kombineras till slut skaderisken – första steget – och risken för att en skada ska leda till bestående men – steg två – för att beräkna den relativa risken att få en skada som leder till död eller invaliditet i en given bilmodell jämfört med medelbilen.

Bilar i trafiken körs av levande människor med olika körstilar. Dessutom visar en annan av våra studier att personer med en viss körstil tenderar att köra vissa typer av bilar.

I Folksams "Hur säker är bilen?" tittar vi på den relativa risken att skadas i en olycka bil mot bil. Körstilarnas inverkan på utfallet av olyckan elimineras av det faktum att när två bilar krockar – oavsett om de kör i olika hastighet - delar de på den sammanlagda rörelseenergin.

Det är framför allt bilarnas vikt och respektive krocksäkerhet som avgör hur allvarligt passagerarna skadas.

En krocksäker bil bör ha bra resultat i alla kategorier i listan, men det skiljer en del i vilken vikt man lägger på resultaten som vi visar i rapporten.

För att få omdömet Bra val med tillhörande symbol, ska en bil ha högsta betyg i vår undersökning av olyckor eller i Euro NCAP:s krocktester och även högsta betyg för skydd mot whiplash. Den ska dessutom ha antisladd och autobroms för andra bilar som standard.

En krocksäker bil bör ha bra resultat både från verkliga olyckor och i krockprov. Men i vissa fall kan resultatet vara motstridiga. Vi rekommenderar då att i första hand välja en bil som har fått bra resultat i verkliga olyckor, i andra hand välja efter krocktestresultat. Det bästa är så klart att välja en bil med bra resultat i alla kategorierna. Bland nyare bilar finns oftast endast krocktestresultat att tillgå då det tar många år att få tillförlitliga resultat från olycksdata.

I listan kan du se de säkraste valen markerade med Bra val, det vill säga bilar som uppfyller alla våra krav på säkerhet.

För att kunna bedöma nyare bilar har vi kompletterat undersökningen från verkliga olyckor med resultat från Euro NCAP – en sammanslutning av europeiska myndigheter och organisationer inom trafikområdet. Fler än 600 bilmodeller har hittills krocktestats.

Genom att räkna ihop poängen från olika moment kan de testade bilarna få maximalt fem stjärnor. Det handlar om olika frontal- och sidokollisionsprov på hela bilen men också om krocktest av bilstolar för att bedöma whiplashskyddet.

Viktiga förändringar i Euro NCAP tester

• 2001 – de bilar som har bältespåminnare får extra poäng
• 2009 – bilarna bedöms enligt nya kriterier som uppdateras kontinuerligt. Nu får bilmodellen ett sammanfattande resultat för skydd för de åkande i bilen, fotgängarskydd och ett nytt bedömningsområde, olycksförebyggande system. Poäng för skydd mot whiplashskada samt om bilen har antisladdsystem införs
• 2014 – autobromssystemens prestanda poängsätts och autobroms blir mer eller mindre en förutsättning för att uppnå fem stjärnor – whiplashbetyg anges även för baksäte
• Efter 2014 har kraven successivt skärpts och poäng ges för allt fler olika moment och skyddssystem.

Maxbetyget är alltid fem stjärnor men villkoren för de olika poängbetygen ändras från år till år. Stjärnbetygen kan därför inte direkt kan jämföras för de olika test-åren.

Whiplashskador utgör cirka sextio procent av alla personskador med invalidiserande utgång orsakade av bilkrockar. Välfungerande whiplashskydd finns numera i flertalet nya bilar, de introducerades 1998. Det är viktigt att kunna göra en bedömning av hur bra de skyddar bilens passagerare.

För en del bilmodeller finns resultat från verkliga bilkrockar, men oftast får vi använda resultat från krocktester för att bedöma deras skyddsförmåga.

För att få godkänt whiplashskydd i vår rapport krävs något av nedanstående:

• Att skyddet visat god effektivitet i verkliga bilkrockar – det vill säga är i nivå med skydd som visat sig bra – såsom de från Volvo, Saab och Toyota
• Att bilmodellen fått bästa resultat i minst en av tre oberoende bilstolstester med syfte att spegla risk för whiplashskada. Dessa är genomförda av Euro NCAP, IIWPG (en internationell sammanslutning inom försäkringsbranschen) eller Folksam/Vägverket (2003 - 2006).

Här kan du läsa mer om whiplashskydd

Tillsammans med Trafikverket har vi gjort studier som visar att antisladdsystem halverar risken för svåra och dödande skador vid halt väglag. Det är alltså ett mycket effektivt system för att förhindra svåra olyckor.

Antisladdsystem går aktivt in och stabiliserar bilen när den till exempel är på väg att börja sladda. En vanlig olyckstyp är att föraren  väjer för små djur och det kan snabbt leda till svårbemästrade sladdar. Antisladdsystemet går då in och bromsar enskilda hjul och stryper motorn vid behov.

Läs mer om antisladdsystem här

Automatisk nödbroms, så kallad autobroms, är ett säkerhetssystem som hjälper bilföraren att mildra eller helt undvika en kollision genom att bromsa bilen automatiskt när kollisionen är oundviklig.

En studie Folksam genomfört visar att autobroms för påkörning bakifrån har stor betydelse för bilsäkerhet i stadsmiljön. Resultatet visar stora effekter på vägar upp till totalt sett 50 km/h minskar bilisternas personskador med hela 57 procent vid påkörningar bakifrån.

I cirka 40 procent av fallen inträffade kollisionen ändå men utan några personskador till följd, medan i cirka 25 procent av fallen beräknas olyckorna ha undvikts helt.

Det finns också autobromssystem för högre hastigheter och de som även kan identifiera och bromsa för fotgängare och cyklister. Studier visar på stora betydelser av dessa system.

Det finns två sätt att förhindra personskador i trafiken; att minimera antalet olyckor och minimera skadeeffekterna i olyckor. Den ena tar inte ut den andra och vår forskning inriktar sig på båda.

Risken för att olyckor inträffar minimeras exempelvis med antisladdsystem och autobroms. Dessutom kan man förbättra sitt körsätt så att det blir säkrare. Med förbättrad krocksäkerhet minskas skadeeffekterna i de olyckor som ändå inträffar. Det vill säga bilars konstruktion, bilbälten, krockkuddar, whiplashskydd med mera.

I rapporten "Hur säker är bilen?" presenterar vi bilars krocksäkerhet, men eftersom antisladdsystem och autobroms så effektivt minskar risken för skada, finns även de med som egenskap för att ge en mer fullständig bild av bilars säkerhet.

När man ska bedöma en bils krocksäkerhet finns det i huvudsak två metoder, analys av verkliga olyckor och krocktester. Det finns fördelar och nackdelar med båda.

Krocka med docka

Begränsningen med krocktester är att de inte alltid stämmer överens med verkligheten. De utförs under mycket kontrollerade former, i utvalda situationer och med en krockdocka istället för en riktig människa. Dockan motsvarar en fullt frisk man i sina bästa år.

Ytterligare en begränsning med krockprov är att resultaten bara kan jämföras inom den egna storleksklassen. Fördelen med krockprov jämfört med resultat från verkligheten är att krocktesterna snabbt kan ge en indikation om nya bilars säkerhetsnivå.

Kontroller av överensstämmelse mellan krockprov och utfall i verkliga olyckor visar också att krockproven väl beskriver den verkliga krocksäkerheten.

Krocka på riktigt

Studier av verkliga bilkrockar kan inte användas på nya bilar eftersom de måste rulla på vägarna ett par år och vara inblandade i tillräckligt många olyckor för att kunna utvärderas.

Men fördelarna med metoden överväger ändå, eftersom den bland annat ger ett mer heltäckande resultat. Verkliga olyckor sker när, var och hur som helst. De drabbar män, kvinnor, unga och gamla. De sker ur alla tänkbara vinklar och mellan alla typer av fordon och föremål.

Det är flera gånger högre dödsrisk i de minst säkra bilarna jämfört med de säkraste. Nyare bilar har vanligen en betydligt högre säkerhetsstandard och därför färre skadade. En ny liten bil kan därför vara lika säker eller säkrare, än en gammal stor bil – men skillnaderna mellan olika märken och modeller är stor.

Eftersom våra resultat från verkliga olyckor bygger på en jämförelse med medelbilen som rullar på våra vägar, kan du jämföra resultat från olika storleksklasser.

Se krocktestet Stor mot liten bil