Tips och råd om solceller och solpaneler

I många fall är det en lönsam investering över tid. Kostnaden för installation och underhåll är lägre, än den du sparar på att minska ner på köpt el. Du kan räkna med att återbetalningstiden är cirka 12-15 år och med den senaste tidens allt högre elräkningar minskar även återbetalningstiden.

Solenergi har låg miljöpåverkan och orsakar inga utsläpp av växthusgaser. Det tar cirka 2-3 år att producera den energi som går åt för att tillverka solcellspanelerna. Och den enda restprodukten är avfallet när anläggningen ska skrotas.

Anläggningens hjärta är solcellspanelen som består av flera sammankopplade solceller och kiselskikt. Solstrålar som träffar kiselskikten i solcellen ”knuffar” iväg elektroner mellan dessa skikt. I den processen skapas elektrisk ström som sedan kan användas till husets elapparater eller säljas ut på elnätet.

Solcellerna paketeras i moduler som i sin tur kopplas samman till strängar. Hur många moduler du behöver beror till exempel på takets yta, din budget och hur mycket el du använder.

• En enkel tumregel är att 1 kW installerad solcellseffekt producerar ungefär 1000 kWh per år.
• En vanlig anläggning består av 15-40 paneler vilket ger ungefär 5-15 kW effekt.
• En sådan anläggning producerar ungefär 5 000-15 000 kWh per år.

Funderar du på att investera i solenergi? Bra, då tänker du hållbart för framtida generationer och för plånboken. Här har vi listat saker som är bra ha med sig innan du tar nästa steg. Är solceller något för mig, hur gör jag och vad behöver jag tänka  på?

Här får du mer information om strålning och dess störningar:

Solcellspanelerna som Folksam har granskat, tillverkas av många olika företag och skillnaderna mellan olika produkter är ofta små, det kan vara svårt att bedöma skillnader mellan dem.

När du köper en solcellspanel bör du ställa frågor om tillverkningen. Att titta på leverantörens hemsida räcker sällan.
En panel innehåller kisel, metaller, glas och plast och det kan finnas betänkligheter kring delar av produktionskedjan, till exempel kring arbetsförhållanden.

Energiåterbetalningstiden är ett mått på hur lång tid det tar för panelen att producera den mängd energi som gått åt för att producera den.

När du har bestämt dig för vilken typ av solcellsanläggning du vill skaffa är det dags att anlita en installatör. Här finns det några saker att ha koll på för att installationen ska bli professionellt utförd, är säker och håller så länge som möjligt. 

Ta del av elsäkerhetsverkets råd för mer info

Det är viktigt att den som installerar solpanelen på ditt tak vet vilka krav/regler som gäller vid installation och att installationen utförs i enlighet med dessa krav. Av den anledningen har Svensk Solenergi tagit fram en certifiering för solcellsmontörer.

Här kan du kontrollera om det företag du planerar att anlita har godkända montörer. Certifieringen syftar till att stärka den långsiktiga kvaliteten på installationerna.

Har du funderingar på att bygga ut din anläggning i framtiden, kanske lägga till batterilagring eller andra funktioner? Kolla upp detta noga med installatören så att det är möjligt och att du slipper eventuella merkostnader. Det kan även vara bra att lägga till i avtal eller offert.

Nätägaren måste få reda på att solcellsanläggningen ska installeras och godkänna detta. Anmäl detta till nätägaren innan installationen samt anmäl även när installationen är färdigställd.

En takmonterad solcellsanläggning kan höja taknivån och påverka ditt snörasskydd. Dessutom kan åtkomligheten för sotning, skottning och underhåll påverkas. Om du känner dig osäker på vad som gäller för din fastighet, stäm av med en installatör eller kontakta vår byggrådgivning.

Kontakta Folksams byggrådgivning

Att installera solceller kan vara en kostsam investering. Tack vare olika bidrag och avdrag finns det pengar att spara. Bidragen bygger på att du har betalat skatt som motsvarar bidraget. Här följer några bidrag och avdrag som du enkelt kan ta del av.

När din solcellsanläggning är i gång är det viktigt att du håller efter den och ser till så att den är säker och i gott skick. På så vis är det lättare att undvika onödiga och tidskrävande reparationer eller annat som sätter käppar i hjulet. Ett enkelt sätt är att be din installatör, eller serviceföretag om att göra en översyn med jämna mellanrum.

Här är en checklista på saker som du kan be din installatör visa dig när din anläggning ska tas i drift:

Genom att koppla ett batteri till solcellsanläggningen är det möjligt att lagra det överskott av energi som solcellerna producerar. Elen kan då används när solcellerna inte producerar tillräckligt med el.

Ett solcellsbatteri laddas på dagen och används sedan under kväll och natt. Det betyder att batteriet har en laddcykel på ett dygn och alltså inte självförsörjande under längre perioder.

Ett solcellsbatteri kostar cirka 7 500 kr per kWh (kilowattimme) och normalt rekommenderas ett batteri som är lika stort som solcellsanläggningen. En 10 kW solcellsanläggning förses lämpligast med ett 10 kWh batteri som då kostar ungefär 75 000 kr. Det gröna bidraget kan ge en kostnadsminskning med omkring halva kostnaden på materialkostnaden.

En solcellsanläggning med batteri kräver en speciell typ av växelriktare – en så kallad hybridväxelriktare. Det kan vara bra att välja en sådan växelriktare även om du väljer att inte köpa batteriet samtidigt. Då är det möjligt att genomföra en utbyggnad av anläggningen i framtiden utan att också behöva köpa en ny växelriktare.

Du skyddar dig inte mot strömbortfall i elnätet om du har solceller med ett batteri. För att husets elsystem ska fungera även vid strömavbrott, även kallat ö-drift, krävs ytterligare funktionalitet och särskilda växelriktare.

För att kunna beräkna om ett inköp av solcellsbatteri är lönsamt finns det några saker som är viktiga att ta hänsyn till:

• Investeringskostnaden för solcellsbatterierna i förhållande till kapaciteten är hög. 
• Batterierna har en livslängd på ungefär 15 år vid normal användning. 
• Det går att sälja att överskottsel till elnätet utan batteri, vilket ger en skattereduktion. Storleken på skattereduktionen är avgörande för lönsamhetsberäkningen.
• På sikt kommer avgifterna bli högre för att förbruka el under tider på dygnet då många använder el samtidigt, så kallade effekttoppar. Här kan batteriet användas för att minska dessa kostnader.

Lönsamhetsberäkningar kan dock ändras fort, till exempel med högre energipriser, en skattereduktion som försvinner och teknikutveckling av batterierna.

Lars-Göran bor i Tiveden söder om Askersund i en fastighet där alla byggnader värms med direkt-verkande el. Elräkningen är familjens största utgiftspost. Ett perfekt läge för att satsa på egen solproduktion, med andra ord.

Förra våren öppnades möjligheten att investera i en rejäl solcellsanläggning. En lyckad lägenhetsförsäljning bidrog med kapitalet som krävdes. Den gjorde det dessutom möjligt att välja den bästa tänkbara tekniken där och då. Högst på listan stod tekniska lösningar i fråga om själva anläggningen, batterilager och utrustning för att minska effekttoppar i elförbrukningen.

Det började med en ordentlig genomgång av alla förutsättningar och identifiering av vilka funktioner som anläggningen helst skulle uppfylla.

– Det är smartare att börja med funktionerna och vänta med teknikvalen tills du är klar över vad din anläggning ska åstadkomma, förklarar Lars-Göran. I hans fall var det fyra önskemål som skulle uppfyllas.

Målet med effektbalansering är att optimera/förbättra energianvändningen och förhindra överbelastning av husets elsystem, eller andra system där det kan behövas. Det kan också vara till god hjälp för att ladda till exempel en elbil så effektivt som möjligt om man har en sådan.

Effektbalansering innebär att övervaka och justera effekten olika förbrukare (värmepump, ugn, tv, billaddning och så vidare) har i huset.  Detta görs genom att använda avancerade styrsystem. 

Likströmsladdning innebär i princip att man slipper omvandla till växelström vilket gör att förlusterna minskar.

Utifrån takets förutsättningar valdes takmontage av solpanelerna bort. Det fick bli ett montage med markställning istället – och det passade bra, för tomten på 4 500 kvadratmeter hade ett par fina alternativa lägen för detta.

Anläggningen skulle uppföras i två etapper. För den första valdes en placering som möjliggjorde montage av 42 solpaneler på en ställning med två rader paneler. I andra etappen, som byggdes i maj detta år, tillkom 18 paneler – också på mark i dubbla rader.

Totalt 60 paneler, med en beräknad årsproduktion av cirka 20 MWh – 80 procent av totalförbrukningen på 25 MWh.

Under de tidiga morgontimmarna skulle en del paneler hamna i halvskugga. Det gällde alltså att hitta ett alternativ med bästa möjliga skuggningsegenskaper.

För att ytterligare öka utbytet av elenergi från solpanelerna krävs solsträngsoptimerare, så kallade ”SSO:er”. Det har skrivits en hel del om elektromagnetiska problem med vissa fabrikat av optimerare som i värsta fall lett till att färdiga anläggningar fått tas ner, efter propåer från Försvarsmakten.

Lars-Göran Hedins fastighet ligger inte så långt från det militära övningsfältet i norra Vättern så den här typen av problem ville han till varje pris undvika.

– Valet av optimerare hänger ihop med den övriga tekniken i anläggningen så för vår del löste sig det här med strålningsproblematik av sig självt. Vi hade nämligen tidigt bestämt oss för att satsa på energiteknik från en svensk leverantör vars optimerare uppfyller de europeiska standardkraven för elektromagnetisk strålning.

Leverantörens lösning har också en patenterad funktion för utjämning av belastningen på elanläggningens olika faser. Med så kallad ”peak shaving”, dvs kapande av effekttoppar – kan största möjliga egenförbrukning uppnås.

Den svenska leverantören ligger långt fram i sin utveckling och lovar ett flexibelt system som kan kompletteras allt eftersom nya funktioner når marknaden. Detta gör att Lars-Göran känner förhoppningar om att kunna komplettera med det allra senaste inom backup och likströmsladdning, vilket var några av huvudkraven på hans anläggning.

Enligt 2021 års nivåer, uppgick den totala investeringen i de båda etapperna till 440.000 kr, efter avdrag för 80.000 kr i solcellsstöd för etapp 1 och 50.000 kr i statligt stöd för energilagring och 12.000 kr i Grön Teknik-avdrag för etapp 2. Av det här svarar solenergianläggningen för cirka 360.000 kr. Med en årsproduktion på 21 MW innebär det att anläggningen, med nuvarande elpriser, är återbetald om 15 år.

Investeringen i batterilagret, som i det här fallet uppgick till cirka 80.000 kronor, efter erhållet statligt stöd med 50.000 kronor, är knepigare att räkna hem – rent kalkylmässigt.

– Men batteriet bidrar till att kapa effekttoppar och kommer därigenom att ge ett ekonomiskt tillskott den dag vårt nätbolag Vattenfall inför effekttariffer, men där är vi inte ännu, säger Lars-Göran.

– Med de tekniklösningar vi valt får vi ut mycket mer nytta än med en ”vanlig” anläggning. Vi får avsevärt lägre elnätskostnader den dag effekttariffer införs, vi har kunnat sänka vår huvudsäkring, vi har i framtiden en trygghet med batteribackup på vitala funktioner som kyl, frys, vattenpump och datamodem. Och när vi byter till en elbil med bättre laddningskapacitet kommer vår anläggning att klara också det, konstaterar han.

Villaförsäkringen omfattar uppvärmningssystemet för din försäkrade fastighet. Här inkluderas själva solcellspanelen med tillhörande elinstallation och alla skador på den som påverkar funktionen. Det spelar ingen roll om panelen sitter på taket eller tomten.